Dykning

I förra inlägget skrev jag om dykare som utforskar grottor. I dag tänkte jag istället fokusera på två dokumentärer om vrakdykning. Den ena dokumentären handlade om det svenska militärskeppet Mars Makalös och den andra om Titanic. Jag börjar med Mars Makalös.

Dokumentären om Mars Makalös visades i SVT-programmet Vetenskapens Värld. Där berättades historien om skeppets öde och hur det gick till när ett gäng vrakletare äntligen fann det eftersökta skeppet 2011. I dokumentären fick man också följa med ner till botten och se när de utforskade vraket och bärgade delar från det. Bland annat tog man upp en del av en kanon och några mynt man hittat.

Skeppet byggdes på 1500-talet och förliste år 1564 under ett slag i det nordiska sjuårskriget. Det var tydligen ett väldigt speciellt skepp. För första gången hade man byggt ett skepp som var gjort för att bekämpa fienden på avstånd med hjälp av kanoner om jag förstått det hela rätt. Men det blev ingen framgång för Mars Makalös som gick under efter en explosion.

I dokumentären fick man se hur vrakdykarna utforskade resterna med hjälp av specialbyggda ljusramper och man fick se hur de med avancerad teknik kunde skapa 3d kopior av skeppet. Det var väldigt intressant. På 73 meters djup i Östersjön ligger vraket.

Titanic ligger betydligt djupare ner under ytan (ca 3800 meter), så där utforskade de vraket med miniubåtar och undervattensrobotar. Även denna dokumentär var mycket intressant att se även om man redan vet hela historien om skeppet vid det här laget. Det var extra intressant att se djurlivet där nere, hur vraket var angripet av bakterier och vilka saker som fortfarande var intakta. Bland annat fanns det helt porslin och några hela glasrutor, de såg säkert likadana ut som när skeppet sjönk 1912.

Till skillnad från Mars Makalös som ännu är i gott skick hundratals år efter förlisningen så förväntas Titanic bara finnas kvar i ungefär 50 år till, sen har havet och dess organismer och djurliv brutit ner skeppet till oigenkännlighet.

En intressant skillnad mellan expeditionen som utforskade Mars Makalös och den som man fick följa i dokumentären om Titanic är att man verkar ha varit mer intresserad av att bärga saker från Mars Makalös än Titanic. I dokumentären om Titanic fick jag nästan känslan av att man från expeditionens sida ville göra så lite avtryck som möjligt på skeppet, medan dykarna på Mars Makalös tog upp både mynt, kanoner och skeppsvirke.

Nu har jag läst på lite och såhär i efterhand har jag förstått att det finns ett bolag som har ensamrätt på att bärga föremål från Titanic och att det tagits upp hundratals föremål från vraket sen man hittade det 1985. Kanske var det därför de inte tog upp något från vraket i dokumentären jag såg? Hur som helst känns det sorgligt att en del respekterar och försöker bevara vrakplatserna medan andra bärgar föremål som de säljer ut till högstbjudande.

Jag undrar om det finns någon policy kring hur man ska gå till väga när det gäller vrakdykning. Själv tycker jag nog att man ska försöka låta det vara så orört som möjligt. Man kan ju ta prover och göra avgjutningar, men jag tycker nog inte man ska ta upp saker från vrak. Speciellt inte om man inte kan lägga tillbaka dem som de låg när man är klar med analyser och annat.

Nu längtar jag verkligen till sommaren! Då ska jag äntligen gå dykarkurserna. Eftersom jag gärna vill ta dykcertifikat i Sverige så har det inte känts så lockande att göra det under de kalla årstiderna. I dykkursen ingår ju att man ska göra riktiga utomhusdyk, och att göra det i de svenska vattnen under perioden oktober – maj känns inte så lockande för min del. Så därför har jag väntat och väntat och snart klarar jag inte att vänta mer på att det ska bli lite varmare i vattnet!

Ska man dyka under vintern i Sverige måste man ju ha torrdräkt och det är en hel vetenskap att dyka med torrdräkt har jag förstått. Man behöver gå speciella kurser för att få dyka med dessa dräkter.

Men snart är värmen tillbaka och då ska jag nog klara mig med vanlig våtdräkt även i Sverige! Undrar om man behöver skaffa någon extra försäkring när man ska dyka? Har luskat lite men inte kommit fram till något. Finns ju försäkringar för allt, i alla fall om man kollar på alltomforsakring.se. Hittade alla möjliga bra försäkringar jag inte visste fanns. Man kan  tex teckna en försäkring mot ID-stöld. Skulle kännas rätt tryggt att bli varnad om någon försöker sig på att ta lån eller köpa saker i ens namn. Började faktiskt fundera på om jag skulle skaffa ett sånt skydd. Men ska nog höra med försäkringsbolaget och se om det är något som ingår i min hemförsäkring, ibland kan det ju göra det.

När jag ringer dem ska jag samtidigt ta upp det här med dykningen och fråga om det behövs någon extra försäkring. Då tänker jag främst på olycksfallsförsäkring och liknande. Utrustningen behöver jag inte försäkra eftersom jag hyr den av dykskolan.

Ska man utomlands på dykresa är det nog väldigt viktigt att teckna en reseförsäkring ifall olyckan är framme. Annars kan det bli dyrbart om man skulle behöva vård. Reseförsäkringar skiljer sig ju en del åt mellan olika bolag, så det är nog bra att kolla upp vilken som är bäst lämpad för dykare innan man åker iväg.

Någon som verkligen måste vara bra försäkrad är de som jobbar med dykning! Har funderat lite och oftast tänker man ju på dykning som en hobby eller ett nöje. Men det finns ju faktiskt de som har det som arbete. Till exempel i militären. Läste en artikel på Försvarsmaktens webbsida om att de har utbildade dykare som inspekterar och reparerar fartyg och ubåtar under vatten. Låter ju självklart såhär i efterhand, men inget jag tänkt på innan jag läste artikeln.

De har också något som kallas för minröjare inom försvaret, låter helt livsfarligt i mina öron. Då dyker man ner, inspekterar minor och sen ska man ner och placera ut sprängämnen så att man kan spränga minan under kontrollerade former. Till saken hör ju att det finns många olika typer av minor och de moderna verkar kunna utlösas av ljud och vibrationer om jag förstått saken rätt. Helt galet.

Även utanför försvarsmakten finns det jobb för dykare. Bland annat anläggningsdykare. De är som byggnadsarbetare fast under vatten. Svetsar och borrar broar till exempel. Räddningsdykare som ska försöka rädda liv finns också i några av landets kommuner. Dessa är specialutbildade brandmän eller kustbevakare som gått kurser inom räddningsdyk. Dykare inom kustbevakningen jobbar dessutom med att bärga farliga ämnen tex, och inte bara med att rädda liv.

Jag tror att dykaryrket är väldigt varierat beroende på vad man jobbar med. Är man räddningsdykare så får man likt brandmän, akutpersonal och poliser vara beredd på det mesta medan man säkert har mer rutiner och tid för planering när det gäller anläggningsarbeten under ytan. Vilken typ av yrke man har avgör också hur mycket man faktiskt dyker i tjänsten, i många yrken handlar det säkert mestadels om att vara stand by och vänta på uppdrag. Kanske kan man inte ens jobba heltid med dykandet utan har andra arbetsuppgifter vid sidan av och dykningen som ett komplement.

Men visst verkar det allt lite spännande med dykarjobb? Inget jag visste så mycket om innan. Nu vet jag dock lite mer och ska absolut fortsätta lära mig mer även om det nog inte är något framtidsyrke för mig.

Hu.. Har sett så dystra dokumentärer om grottdykning nu. Verkar vara en livsfarlig sport, ungefär som bergsklättring. Precis som bergen skördar sina offer så skördar undervattensgrottorna sina.

Den senaste dokumentären jag såg handlade om ett kompisgäng från Finland som skulle dyka i en grotta i Norge. De skulle dyka in på ett ställe och ut på ett annat men allt gick fruktansvärt fel och två av dykarna omkom. Tror den ena fastnade, vad som hände med med den andra vet jag inte riktigt, om det var att han fick panik när han inte kom förbi dykkompisen som fastnat eller något annat förstod jag inte. Men oavsett skäl så slutade det i alla fall i katastrof.

Efteråt försökte de norska myndigheterna bärga kropparna genom att anlita ett specialistteam. De lyckades inte och man utfärdade dykförbud i grottan eftersom det ansågs för farligt att dyka där. Detta fick dykkompisarna att ta saken i egna händer och själva försöka bärga sina förolyckade vänner trots förbudet.

I dokumentären får man sen följa dykarnas förberedelser och bärgningsuppdrag. För mig som aldrig befunnit mig i samma situation framstår naturligtvis hela expeditionen som vansinnig. Varför utsätta sig själv och sin familj för detta farliga uppdrag när inga liv finns att rädda? Risken finns ju att det hela slutar med fler offer och ännu större tragik. Men som tur är går deras uppdrag vägen. De lyckas få upp kropparna på land och norska polisen ser mellan fingrarna på att de trotsat dykförbudet. Ett så lyckligt slut som det skulle kunna bli i en i övrigt mycket sorglig historia skulle man kunna sammanfatta det som.

Min slutsats efter att ha sett flera sorgliga dokumentärer om grottdykning är i alla fall att det är alldeles för farligt för min smak. Bara en sökning på google efter grottdykning resulterar i dystra artiklar om olyckor. Så ska jag dyka i någon grotta så ska det vara en som är riktigt rymlig och välbesökt av dykturister. Den får inte ligga särskilt djupt heller.

Något jag blivit lite förvånad av när jag tittat på dokumentärer om grottdykare är att grottorna sällan är speciella vackra. Sikten kan vara förfärlig och det finns sällan något intressant djur- eller växtliv att studera. Det måste vara något helt annat som lockar ner dykarna. Att utforska det svåråtkomliga och det farliga kanske är drivkraften. Eller så kanske man är forskare och vill analysera bergarter och bottensediment.

När man dyker i grottor verkar det som att man alltid ska fästa en lina längs den väg man dyker så att man kan följa linan tillbaka ut. Om sikten blir dålig eller om det finns flera olika gångar i grottan kan det vara svårt att hitta tillbaka, så det är en slags säkerhetsåtgärd man gör om jag förstått saken rätt. Jag undrar hur många fler specialkunskaper man behöver för att klara av dessa typer av dykningar? Förmodligen en hel del! Och ju större djup desto mer kunskap och mer avancerad utrustning krävs.

I dokumentären om de finska dykarkompisarna så dök de både djupt och i kallt vatten. De var tvungna att ha torrdräkter med värmande overaller under och använda speciella lufttuber anpassade för djupdykning. De hade avancerade dykdatorer och en del hade undervattensscootrar som hjälpmedel för att ta sig framåt i grottan så att de slapp simma. Att använda sig av undervattensscootrar är nog i och för sig inget som är unikt för just grottdykare, de används nog av alla kategorier av dykare skulle jag tro.

Är man intresserad av att dyka i grottor så kanske Bjurälvens grottsystem här i Sverige lockar. Det är det längsta grottsystemet som man känner till på svensk mark. Man har utforskat det i flera års tid och kommit fram till att det är totalt 2135 m lång. Imponerande tycker jag! Jag har inte satt mig in så mycket i ämnet än, men på expeditionbjuralven.se finns en del filmer man kan titta på om man vill veta hur det ser ut där nere. Det finns också en hel del information om man är intresserad av att veta mer om grottan och hur utforskningen gick till. Texten är dock på engelska.

Sverige har också flera gruvor där man dyker. I en del gruvor behöver man inte ha mer än ett vanligt dykcertifikat för att få dyka. En sån grej skulle jag kanske våga testa sen när jag tagit mitt certifikat och fått lite dykerfarenhet.

Nej, nu ska jag plugga på lite mer ang utrustning. Är nyfiken på att veta mer om dykning med torrdräkt. Det är tydligen väldigt viktigt att dräkten hålls intakt, något jag inte tänkt på innan jag såg dokumentären om de finska dykarna. Dyker man i kallt vatten och får en läcka i dräkten så blir man ju väldigt snabbt nedkyld, och det är ju inte bara att gå upp till ytan och hoppa i land. Först måste man ju ta sig ut ur grottan och stiga försiktigt till ytan så att man inte drabbas av dykarsjuka. Så det kan ju ta ett bra tag att komma upp ur vattnet.

Usch, många faror som sagt..

I dag har jag rea-spanat efter dykutrustning. Hoppades att jag skulle hitta något bra fynd, men istället blev jag överhopad med ett enormt sortiment. Hur ska man kunna välja?

Behöver fenor, mask och snorkel till dykkursen. Tror inte det är något mer jag behöver köpa innan, men om jag hittar en bra dräkt till ett bra pris så skulle jag gärna slå till.

Har kikat runt lite i onlinebutikerna och det finns ju så många olika sorter av allting att välja mellan. I en av butikerna hade de till exempel 214 olika masker att välja mellan. Hur ska man kunna välja då när man inte kan något? Antar att jag får gå till en butik och be om hjälp istället. Är nog svårt att köpa mask och fenor på nätet ändå, man behöver ju prova och se att storleken är bra och att man ser bra genom masken.

Men om det går skulle jag nog vilja ha en mask med ram i turkosblått som skimrar, ungefär som färgade bågar på plastglasögon kan göra. Tycker de maskerna verkar riktigt snygga! Inte för att utseendet är viktigast under ytan, men om man ändå kan välja så tar jag ju gärna en snygg mask 🙂

När det kommer till fenor så finns ju även där ett gigantiskt sortiment att välja bland. Personligen skulle jag nog helst vilja ha sådana fenor som man stoppar ner foten i och inte sådana som man spänner runt hälen. Känslan är att de sitter bättre, men jag kan ju absolut ha fel. Nackdelen är ju att man inte har några skor om man går upp på land, så det tål ju att funderas på. Å andra sidan är det ju inte säkert man använder dykskor bara för att man använder hälremsfenor och då har man samma problem när man kommer upp på land: inga skor. Detta gäller ju förstås våtdykning. Vid torrdykning använder man hälremsfenor eftersom man har skor inbyggda i torrdräkten.

När det kommer till själva fenans utformning vet jag dock inte vad jag skulle vilja ha. Får läsa på och se vad som är bäst för ändamålet eller vänta till dykkursen och fråga om tips.

Tyvärr har många av de dykbutiker jag kollat in använt google translate för att översätta produktinformationen. Eftersom översättningarna inte blir så lyckade så går det inte att lära sig något om de olika produkterna via många av butikerna. Det hade istället varit bättre om de hade låtit texten vara på engelska istället. Tror det hade varit mer begripligt för de flesta. Men men. Det är bara att fortsätta leta och försöka lära sig! Det var nog rätt bra att jag inte hittade något heller. Då hade jag blivit luspank. Har inte hunnit arbeta upp mitt sparande så mycket sen sist jag skrev. Har ju inte ens gått en månad sen jag började kom jag på… Jag som tycker jag har sparat pengar i en evighet. Aldrig har väl ett SMS-lån känts mer frestande.. Undrar om det ens heter SMS-lån i dag, tror det nya är snabblån. Oavsett vilket är ju räntorna rätt saftiga sett till den korta låneperioden. Inget man har lust att betala. Då väntar jag hellre tills jag sparat ihop pengarna!

Spara och sen köp, det är nog mer min grej. Men om det verkligen är kris så skulle jag ju självklart ta ett snabblån, till exempel om det gällde att klara hyran eller köpa mediciner och liknande. Förhoppningsvis ska man ju inte behöva hamna i en sån knipa. Men man kan ju aldrig vara säker. Skulle jag ta ett sms-lån så skulle jag åtminstone läsa på noga och jämföra lånebolag så att jag fick de bästa villkoren. Var lite nyfiken och började leta runt, då hittade jag till sajten alltomsmslan.se som verkade bra. Där kunde man till exempel hitta bra fakta men också läsa om olika lånebolag. Blev lite chockad över hur många SMS-låneföretag det fanns! Trodde kanske det skulle finnas ett tiotal, men det verkar finnas minst det trippla. Kände inte igen många av bolagen heller. Skulle man våga ta lån av något litet relativt okänt bolag? Helst inte..

Hur som helst, något SMS-lån ska jag inte ta och någon dykutrustning hittade jag ändå inte som jag ville köpa. Får spana vidare helt enkelt.

I dag tänkte jag berätta lite kort om vad det innebär att ta dykcertifikat för er som inte är så insatta i dykning. Det kan även vara bra för mig själv att reda ut lite fakta eftersom jag just fått möjlighet att lära mig dykning och inte är så insatt själv i hur det fungerar.

Det jag i alla fall vet helt säkert, det är att man behöver ha ett dykcertifikat för att få dyka. Det behöver man kunna visa upp om man ska hyra dykutrustning, fylla på tuber eller delta i någon dykaktivitet.

Det finns flera olika typer av certifikat som ger en olika typer av behörighet, ungefär som med körkort.

Jag ska ta ett certifikat som heter PADI Open Water och då blir man behörig att dyka ner till 18 meters djup. Vill man dyka ännu djupare får man gå en eller flera tilläggskurser. Samma sak gäller om man vill dyka nattetid, inne i vrak med mera.

Som jag förstått det så får man inte dyka ensam med ett Open Water-certifikat, men det kan jag ha missförstått. Jag tror hur som helst att det bästa är att dyka tillsammans med någon oavsett om man får dyka själv eller inte. Skulle det bli något problem kan den andre hjälpa till eller skaffa hjälp.

Jag tror jag kommer få mer information om vad man får för dykbehörighet när jag gått kursen. Sen får jag väl komplettera med någon tilläggskurs om det behövs. Det här med nattdykning tycker jag ju låter väldigt spännande, så vi får se om jag får göra det eller om jag behöver en kurs till.

I utbildningen Padi Open Water ingår teorilektioner, uppgifter och prov samt dyk i bassäng och utomhus. Tror man ska göra fyra utomhusdyk under kursen. Jag undrar hur det går till nu när det är vinter? Själv är jag inte det minsta sugen på att dyka i det iskalla vattnet så jag får nog vänta till våren/sommaren innan jag tar kursen tyvärr.