Djur

Jag tittar väldigt mycket på natur- och djurdokumentärer. Som ni säkert redan räknat ut med tanke på att bloggens ämne är dykning så är jag förstås extra intresserad av de dokumentärer som handlar om hav och vattenlevande djur.

Det är så spännande att få följa med ner under ytan. Ner till en värld som i mångt och mycket överträffar ens vildaste fantasier.

Jag berättade ju i förra inlägget om mitt besök på Aquaria och hur kul det var att få se alla underliga fiskar och vattenväxter. Tyvärr hade de ganska så lite information om de olika djuren, jag hade önskat betydligt mer djupgående information. Det är därför jag tycker det är så kul med dokumentärer, inte bara för att man får se alla fantastiska varelser under ytan, utan för att man också får veta en massa om dem som man inte skulle ha kunnat gissa sig till.

Det är också rätt fascinerande hur mycket forskarna ändå tycks veta om de olika vattendjuren. Inget djur verkar vara för litet eller obetydligt för att studera. Det gillar jag!

Nyligen såg jag en dokumentär som hette Black Fish. Till skillnad från de flesta andra djur- och naturdokumentärer jag brukar titta på handlade den här om späckhuggare i fångenskap. I handlingens centrum stod späckhuggaren Tilikum som varit inblandad i flera dödliga attacker, varav två mot tränare och en mot en besökare som tagit sig ner olovligt i bassängen.

I dokumentären får man veta vilka fruktansvärda förhållanden som späckhuggarna lever under på djurparker runt om i världen. Man får också veta hur dåligt djuren mår både fysiskt och psykiskt av fångenskapen och att guiderna på djurparkerna ljuger om saker och ting för besökarna. Till exempel ljög de om att späckhuggarna i fångenskap blev äldre än de vilda.

Men förutom allt detta hemska så fick man också lära sig en del om späckhuggarna och hur de lever i det fria. Bland annat så håller de i ihop som familj livet ut. De är också väldigt smarta och använder sig av strategier för att skydda honor med kalvar.

Fast är man intresserad späckhuggare finns det bättre dokumentärer än black fish att titta på. Denna fokuserade som sagt främst på de usla förhållanden som råder på djurparker och hur man av vinstintresse negligerar tränarnas säkerhet och djurens välmående för att hålla späckhuggarshower.

På youtube finns flera andra intressanta filmer om späckhuggare, så kika där om du är intresserad!

 

Vattenlevande djur är så fascinerande. Försöker titta så mycket som möjligt på dokumentärer om sjöar och hav och gå på museer eller djurparker där man kan få se akvarier med fiskar och andra vattenlevande arter.

Jag var nyligen på besök i Stockholm och passade på att besöka Aquaria, någon typ av vattenmuseum med fiskar och andra typer av vattenlevande varelser. På deras webbsida visade de en bild på en gul sjöhäst som jag hade hoppats på att få se, men jag såg ingen sådan. Istället såg jag några gråbruna sjöhästar i ett akvarium. Jag tror de vilade för de hade rullat svansarna runt ett rep, som om de hade ankrat. Visste inte alls att sjöhästar gjorde så med svansen. Så nu har jag lärt mig något nytt!

I det stora akvariet hade de revhajar (om jag inte minns fel). Såg precis ut som den schablonbild av haj man har i huvudet, fast i miniatyr. I samma akvarium fanns en hel del andra arter, men den som verkligen fångade mitt hjärta var komulerockan. Helt fantastiska var de. Såg ut som om de svävade fritt likt spöken när de simmade runt. Ovansidan var grå, men undersidan vit och höjdpunkten var när de vände undersidan mot en så att man såg munnen som såg så snäll ut!

Komulerockor kan tydligen bli rätt gamla, 16-18 år beroende på kön om jag förstått det rätt. Man hittar dem på olika ställen i västra och östra Atlanten på upp till 22 meters djup. Det skulle vara häftigt att se dem på riktigt! Men man får väl vara försiktig så man inte skadar sig på svansen eller blir stucken.

Det är det läskiga med vattendjuren, man vet ingenting om hur farliga de är. Vad det är man ska upp med. Så ska man iväg och dyka någonstans så bör man nog läsa på så man vet vilka djur man ska undvika på olika platser.

 

En varelse man ska se upp med är väl muränan. Såg en sådan på Aquaria. Den tittade ut ur sin håla och väntade väl på att något skulle simma förbi som den kunde fånga. Vet inte hur farliga de är för människor, men eftersom de har vassa tänder så ska man väl vara försiktig. De flesta djur kan ju bli farliga om de känner sig hotade och så är det väl med muränan såväl som andra vattenlevande djur.

Muränan tyckte jag dock var rätt obehaglig. Det är väl för att den ser ut som en ål och därmed påminner om en orm. Lider av stor ormrädsla så allt som påminner om ormar tycker jag är ganska obehagligt. Det finns olika arter av muränor, jag vet tyvärr inte vilken av dem det var jag såg.

På Aquaria hade de även några terrarier med pilgiftsgrodor. Det finns tydligen pilgiftsgrodor i flera olika färgställningar. De var hur vackra som helst med sin skimrande hud. Det fanns bland annat en som var metallicblå med svarta eller mörkblå prickar som var helt underbar. Sen fanns det gul- och svartprickiga och någon brun. Fanns även en till färg men jag minns inte nu hur den såg ut.

Det jag blev mest överraskad av var att de var så små. Trodde de skulle vara lite större.

Har du vägarna förbi Aquaria kan jag rekommendera ett besök till den som är intresserad av djur, och i synnerhet vattenlevande djur!